Konsten att inte ge råd

Det började i höstas med att en av mina vänner hörde av sig. Han var i en knipa. Vi började prata och jag gav direkt förslag till lämpliga lösningar. Redan här hade jag glömt en av coachingens principer:

Berätta inte för andra hur de ska göra, för det vet de bäst själva. 

Det blir lätt så när det är någon du känner. Man pekar med hela handen: ”Gör så här, så blir det bra!” Jag hade gått igenom något liknande tidigare, och då blev det ännu svårare att hålla mig ifrån att ge råd. Vad är det för fel på att ge råd, tänker kanske du? Näe, det är inte alltid fel, men tänk så här:

Ge bara råd om du är expert. Ge bara råd om personen ber om det, och knappt ens då.

I måndags satt vi så och åt middag. Det var en mycket trevlig middag. Så kom vi in på knipan han satt i, som alltjämt inte var löst, och jag fortsatte pumpa ut råd. Kanske var jag lite tuffare än vanligt.

Morgonen efter kom ett sms. Han hade inte sovit något, tankarna snurrade, han var konfunderad. Det var då jag äntligen förstod vad jag höll på med. Med rätt sorts frågor hade han fått hjälp att reda ut sina tankar, sätta ord på dem och fått en bättre struktur i hur han skulle gå vidare. Nu haglade råden från höger till vänster och det lämnade honom sömnlös och jag förstod äntligen. Jag ville väl, men…

Det räcker inte att vilja väl. Det gäller att veta vad man sysslar med.

Jag borde ha givit mig själv rådet att faktiskt lyssna istället för att vara så snabb med de rätta svaren. Det blev en påminnelse att inte bara lösa människors problem, utan hjälpa dem att lösa dem själva.

MICHAEL JACKSONS MÅL

Det är en vanlig morgon på jobbet år 1982 när Elsie kommer in för att städa hotellsviten på 24:e våningen. Skillnaden mot normalt är att den som checkade ut timmen tidigare var Michael Jackson.

Elsie gör sin vanliga rutin. Byter sängkläder, puffar kuddar och dammsuger. Det är inte förrän hon kommer in i badrummet hon ser något hon aldrig ska glömma. Det står något på badrumsspegeln.

Michael Jackson vet vid det här laget att han har skapat ett album utöver det vanliga. Han vill nu att ‘Thriller’ ska sälja mer än någon annan skiva i världshistorien, och han har en siffra i huvudet. Målet som snurrar i Michaels huvud, och som han skriver upp överallt; på lappar, kvitton och även på badrumsspeglar, är något som ingen artist lyckats med tidigare. Det här skulle göra honom odödlig.

Vad Elsie finner på spegeln i det där badrummet, skrivet med rött läppstift, är siffran 100 000 000.

Ett hundra miljoner album var det som gällde. Barriärer skulle brytas och gränser sprängas. Varje morgon när Michael Jackson klev upp visste han vad som gällde, nämligen allt som låg inom hans- och teamets påverkan för att komma närmare den där siffran. Målet stod överallt, gick inte att missa.

Nu är ett uppskrivet barriärbrytande mål ingen garanti för måluppfyllelse, men det är en väldigt bra start. Om det målet dessutom börjar finnas med dig överallt blir det snart en del av dig. Skriv upp det på olika ställen vart du än kommer, så påminns du om det både när du skriver det och när du ser det.

Thriller sålde över 110 miljoner ex och är världens mest sålda album. Vad står det på din spegel?

Ett steg till

Något fick dig upp ur sängen idag. Vad var det? För dig kan det ha varit av plikt. Eller av ren vana. Kanske något du inte funderade särskilt mycket på, du klev upp direkt för att det är så du alltid gjort.

Du kanske är en av dem som vaknar till fågelkvitter. En med saker att se fram emot. Med en uppgift. Grattis, säger jag i så fall. Ta vara på den känslan och njut av att du har så mycket som går din väg.

Men så finns också alla dem som får ta ett steg i taget, med små segrar följda av två kliv bakåt, där att bara komma upp ur sängen hamnar på pluskontot. Jag talar om dom som idag får utkämpa ännu en strid. Striden mot smärtan, mot uppgivenheten, mot rastlösheten, mot livsledan, eller stressen.

Jag vet inte hur din dag ser ut. Kanske är du på väg till jobbet nu. Det är många tvära kast på dagens arbetsplatser. En del klarar av det, men vi vet också att förändringstempot tär på många människor.

Alla klarar inte, eller vill inte, hänga med på allt som sker. Alla orkar inte att ständigt vara på tårna och ligga i framkant, för de har fullt sjå att orka överhuvudtaget. De orkar ett steg i rätt riktning. Sen ett till.

Är du chef, ta extra väl hand om dem med en kvarnsten runt halsen, som tappat det önskvärda drivet, men som ändå lyckats formulera ännu en anledning att gå emot instinkten att ligga kvar. Denna anledning som varje gång måste utvecklas till något större än allting som argumenterar för att ge upp.

Min uppmaning till alla dem, är att sträcka på sig. Din prestation är större än många andras. Du vann en inre seger. Du bestämde dig för att ta ett steg till. Ett steg blir snart flera steg. Du gjorde det igen!

Är vi ett team?

Vad är ett team? År 1993 definierade Katzenbach/Smith på Harvard Business School vad ett team är:

Ett litet antal personer med komplementära färdigheter, hängivna ett gemensamt uppdrag, mål och arbetssätt, för vilket de håller varandra ömsesidigt ansvariga. 

Om du är med i ett team idag, kolla av att den definitionen håller hos er. Om inte, så är ni inget team.

I teamet finns ett fördelat ledaransvar. Man diskuterar, beslutar och arbetar tillsammans. En för alla, alla för en. Vi vinner och förlorar som ett lag. I ett team kastas ingen till vargarna om vi inte lyckas, och segern tilldelas inte bara en person. ”Ja, fast det var jag som gjorde nästan allting”, är ofta tecken på dåligt fungerande team. Frågan är om det ens kan kallas ett team? Snarare en grupp individer.

Jag har varit med i vissa team, där jag i början känt att det hade gått snabbare om jag gjort allting själv istället. Ibland är det frustrerande att jobba i lag, men det finns ett afrikanskt uttryck som lyder:

Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill gå långt, gå tillsammans. 

Vi lever i en tidsålder där individen sätts i fokus. Många tror att ensam är stark. Visst kan det vara lockande att slippa förankra allting med andra och bara få köra sitt eget race, och det finns tillfällen i livet då du bara har dig själv, men underskatta aldrig kraften i ett starkt team med gemensamma mål och värderingar. I ett team går det långsammare till en början, men färden går ofta mycket längre. Har teamet du är i inte lyckats leva upp till förväntningarna? Börja med att kolla att alla vet vad ett team är.

Snart vänder det

Har du tänkt på vad lite som krävs för att du ska känna dig mer tillfreds och bli lite mer energifylld?

En dusch. En skogspromenad. En joggingrunda. En kopp kaffe. En låt. Ett samtal till någon du håller av. En avcheckad arbetsuppgift. Något nytt att ta på dig. En bokad resa. Ett beslut. Längre bort behöver faktiskt vändningen inte vara, för plötsligt är du igång med något. Rörelsen skapar känslan.

Det enda som inte verkar hjälpa är att ligga och grubbla och passivt vänta på att att de mörka molnen ska skingras av sig själva. Vissa saker behöver få ta sin tid, men att gräva ned sig gör ingen nytta.

Möjligtvis tänker du att det inte hjälper vad du gör. Om du går ut och promenerar gör varken av eller till. Det gör inte saker ogjorda, eller framtiden ljusare, för dina moln är mörkare än så. Att det kvittar.

Du vet att det där inte är helt sant. Du vet att du inte kan fly från dina problem genom att bedöva dig själv, rycka på axlarna, bli likgiltig, eller dra täcket över huvudet och hoppas att allt bara ska försvinna.

Var inte alltför självkritisk, min vän. Det finns så många faktorer som ligger utanför oss själva. Att du sitter där du sitter är som det är. Men det spelar ingen roll hur felbehandlad du blivit, vad du har förlorat, eller hur orättvist allting är. I slutändan behöver du finna någonting som gör det värt det igen.

Det kommer en ny vår nu och du vet inte vad den för med sig. Det kan hända så mycket på bara några månader, pendeln kan slå tillbaka, men du får inte ge upp på dig själv. Det är inte tillåtet. Jag ser ingen annanstans att starta än med din inställning. Vändningen börjar där, men det blir du som får sätta bollen i rullning, så sitt inte bara där. Du behöver hjälpa tillfälligheterna på traven. Upp med dig!