En enkel regel

Under helgen tillbringade jag ett dygn på ett hotellrum med komikerna Lasse Karlsson och Tobias Persson. De var inhyrda som kreativa experter för att hjälpa mig att fortsätta utveckla innehållet till min nya föreläsningsshow.

Vi började med en regel. Ingen skulle vifta bort någons tanke som skör och oanvändbar utan att vi först givit den luft under vingarna. Syftet var att åstadkomma ett bejakande klimat där man man blev hörd och respekterad, men också för att även en lättviktig idé kunde ha något djuplodande i sig tre-fyra associationsbanor längre bort. Det där levde vi verkligen upp till.

Det händer något i ett sådant arbetsklimat. Jag kände mig lyssnad till. Normalt när man sitter några stycken och pratar gäller det att vara rapp i käften och snabbt komma till en vass poäng, annars zoomar folk ut. Nu kunde jag uttrycka sådant som inte var helt färdigformulerat. Tobias och Lasse avbröt mig inte, utan lät mig få lägga ut texten och utveckla mitt resonemang. När jag var klar bidrog de med ved till brasan, och tvärtom.

Jag har sällan umgåtts i ett mer kreativt och roligt sammanhang. Inga konflikter eller hängande huvuden, bara smittande skratt och uppmuntrande kommentarer, mixade med fräscha uppslag som fick flyga fritt för en stund och sedan landade på papper, eller åtminstone gav en anledning till fortsatt givande konversation. Jag såg oss som pärldykare.

Med tanke på hur upplyft jag nu – 24 timmar senare – känner mig, vill jag uppmuntra fler till att implementera samma regel i arbetsgruppen eller i projektet. Jag är inte bara inspirerad av det vi lyckades utveckla tillsammans under ett koncentrerat block av tid. Jag känner även att mitt självförtroende har stärkts. Samarbete är bra. Men ett gott samarbete är ännu bättre. Testa!